tisdag 31 december 2013

Högsta Förvaltningsdomstolens Dom: Ett Svårt Slag Mot Den Svenska Demokratin


Academic Rights Watch tog upp min överklagan till Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD) av Kammarrättens i Stockholm avslag på min begäran att ta del av e-post mellan makthavare på KTH om min person och mitt verk, i artikeln Mejlaffären på KTH: domen i Kammarrätten i Stockholm öppnar för skuggförvaltning, som avslutades med:
  • Det vore ett svårt slag mot den svenska demokratin om domen i Stockholm står sig. 
  • Men vi är tillräckligt luttrade för att inte ta någonting för givet när det gäller svenska rättsinstansers tillförlitlighet i ärenden där myndighetshierarkins bevarande står mot den enskilde individens rättigheter. 
  • Vi kan inte utesluta att detta ärende hör just till den kategorin.
Nu har det hänt (se föregående post), det som inte skulle få hända, men som ändå hände och alltså är ett svårt slag mot den svenska demokratin: HFD har i sin dom stadfäst (utan möjlighet till överklagan) domen i Kammarrätten i Stockholm och därmed avgivit ett prejudikat som visar att Kammarrätten i Göteborg har dömt fel i ett parallellt fall och alltså har att ta rättelse.  

HFD har gjort detta genom att (helt sonika) ersätta Tryckfrihetsförordningen (TF) 2 kap. 7 §, första stycket:
  • För att en handling ska anses vara färdigställd krävs inte något särskilt formellt förfarande (prop. 1975/76:160 s. 143).
med följande nya lagtext:
  • Däremot krävs (för att en handling skall anses vara färdigställd) att någon åtgärd vidta(git)s som visar att handlingen är färdigställd.
Ja, nog är det ett svårt slag för den svenska demokratin när en lydelsen av en grundlag av HFD (helt sonika utan att höra Riksdagen) ersätts med sin negation. 

För att förstå vad HFD gjort, låt oss formulera motsvarande negationen till TF 1 kap  1 §:
  • Med tryckfrihet förstås varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter.
som lyder:
  • Däremot krävs för en svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att någon åtgärd vidta(git)s som visar att en svensk medborgares har rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter.
Detta vore också ett svårt slag mot den svenska demokratin, av samma natur som HFDs dom i mitt fall. När nu HFD öppnat möjligheten att skriva om TF, så varför stanna vid bara 2 kap 7 §? Det skulle säkert underlätta myndigheters arbete, som nog är svårt ändå även utan TF som extra pålaga?

Det vore väl mer rationellt att låta rektor bestämma vilka skrifter som en professor har rätt att utgiva,
som i mitt fall på KTH?

Eller låt oss formulera negationen till Yttrandfrihetsgrundlagens första punkt (kap 2 i Regeringsformen):
  • Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
som skulle lyda
  • Däremot krävs för att tillförsäkra yttrandefrihet gentemot det allmänna, att någon åtgärd vidta(git)s som visar att yttrandefrihet gentemot det allmänna är tillförsäkrad. 
Genom att dessutom ge det allmänna rätten att avgöra om någon (tillräcklig) åtgärd vidtagits, skulle på ett rationellt sätt det allmänna kunna bestämma vilka tankar, åsikter eller känslor som skulle kunna uttryckas, av någon av oss. Men vem bryr sig egentligen? 

måndag 30 december 2013

Högsta Förvaltningsdomstolen Avskaffar Offentlighetsprincipen inom Högskolan (utan att fråga Riksdagen)

Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD nedan) har nu i domar 5339-13 och 5340-13 avslagit min begäran att som allmän handling ta del av e-post mellan befattningshavare på KTH angående min person, rubricerade SVT/GomorronSverige samt MST/BodyandSoul.

HFDs argumentering utifrån TryckfrihetsFörordningen (TF) är densamma som användes av Kammarrätten i Stockholm i sitt avslag, och går därmed emot Kammarrätten i Göteborg.

HFDs prejudikat ger högskolan möjlighet att tillämpa offentlighetsprincipen helt efter eget godtycke. Högsta Förvaltningsdomstolen ger därmed sitt bidrag till den nya modell av linjestyrning hämtad från det privata näringslivet, som nu införs vid högskolan: Det är nu prefekten/rektor som bestämmer vad som är sant, och inte längre professorn. Det är nu prefekten/rektor som bestämmer om en handling skall lämnas ut som allmän handling, och inte TF.

HFD skapar detta prejudikat genom att, som vi skall se,  skriva om TF.

Huvudfrågan är när en handling skall anses vara färdigställd och därmed upprättad och därmed allmän handling och därmed tillgänglig för granskning, vilket är själva kärnan i offentlighetsprincipen.

HFD inleder sin argumentering med att citera TF:
  • För att en handling ska anses vara färdigställd enligt 2 kap. 7 § första stycket TF krävs inte något särskilt formellt förfarande (prop. 1975/76:160 s. 143). 
Så långt korrekt: För att en handling ska anses vara färdigställd krävs inte något särskilt formellt förfarande! 

Men direkt efter kommer HFDs huvudargument i form av följande tillägg, som inte finns i TF:  
  • Däremot krävs, till skillnad från det som gäller för det slag av handlingar som regleras i paragrafens andra stycke första punkten (diarier, journaler och sådana register eller andra förteckningar som förs fortlöpande är upprättade redan när de färdigställts för anteckning eller införing), att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd. 
Högsta Förvaltningsdomstolen skriver alltså i sina domar:
  1. För att en handling ska anses vara färdigställd krävs inte något särskilt formellt förfarande.  
  2. Däremot(!) krävs att någon åtgärd vidtas som visar att handlingen är färdigställd. 
Härvid är 1. hämtad ur TF medan 2. är något HFD själv hittat på utan stöd i TF.

Av språkets logik följer att 1. (TF) och 2. (HFD) är direkt motstridiga, vilket understryks med ordet Däremot, och frågan är då om det är TF eller HFD som skall gälla?

Eftersom 2. står i direkt strid med lagtexten 1. (vilket markeras med Däremot) så kan inte 2. anses vara en tolkning av 1. som HFD skulle kunna göra i form av prejudikat. En tolkning av en lag kan inte direkt motsäga lagen. En tolkning kan inte inledas med Däremot.

Om nu 2. inte är en tolkning så måste 2. anses vara en ny lagtext som sätter tidigare lagtext 1. ur spel. Men 2. har inte den språkliga formen av lagtext eftersom begreppet "någon åtgärd" inte specificeras, och lagtexten därför kan användas efter godtycke. En lagtext kan t ex inte ha formen:
  • För att X skall tilldömas skadestånd krävs att någon åtgärd vidtagits.
utan att "någon åtgärd" specificeras. 

För att fullfölja logiken grundad på sin nya lagtext 2. avslutar HFD med:
  • Såvitt framgår har inte (heller i övrigt) någon sådan åtgärd vidtagits.
Här måste "såvitt framgår" syfta på någon form av hemlig (icke offentlig) information, som inte givits mig till del, från KTH med innebörden att inte "någon åtgärd vidtagits som visar att handlingen är färdigställd". 

HFDs dom ger KTH rätten att helt efter eget skön bestämma vilka handlingar som skall kunna granskas offentligt. Offentlighetsprincipen har därmed upphört att gälla vid KTH,  jämväl vid alla andra högskolor i landet. 

HFD uppnått detta genom att skriva om TF, för att rädda KTH från insyn i mitt speciella lilla fall, dock med den olyckliga konsekvensen att tankens och ordets frihet inskränkts för alla inom akademin. Det var inte detta jag ville uppnå med min överklagan till HFD.

Frågan är nu om "det finns någon" som reagerar på att offentlighetsprincipen, den heligaste av alla kor i den svenska hagen, har upphört att gälla? Academic Rights Watch har tidigare sagt:
  • Det vore ett svårt slag för den svenska demokratin om domen i Stockholm står sig. Men vi är tillräckligt luttrade för att inte ta någonting för givet när det gäller svenska rättsinstansers tillförlitlighet i ärenden där myndighetshierarkins bevarande står mot den enskilde individens rättigheter. Vi kan inte utesluta att detta ärende hör just till den kategorin.


Här är några frågor som anmäler sig:

Fråga 1: TF är en grundlag och kan som sådan endast ändras av Riksdagen. Är det då möjligt för HFD att ändra TF?

Fråga 2:   HFD gav prövningstillstånd för mitt fall, något som bara görs om frågan är viktig och prejudikat måste sättas.  Det hade varit mycket enklare för HFD att inte ge prövningstillstånd, för vilket ingen motivering behövs, om HFD velat skydda KTH för insyn. Varför valde då HFD att ge prövningstillstånd och därmed tvingas att skriva om lagen för att skydda KTH?  Vill HFD sätta på pränt att offentlighetsprincipen nu har avskaffats? Men är det inte olämpligt att göra så utan att Riksdagen har hörts?

Eller var huvudskälet till att ge prövningstillstånd att avge prejudikat till stöd för Kammarrätten i Stockholm och emot Kammarrätten i Göteborg? Därför att HFD (i Stockholm) är nära kopplad till Kammarrätten i Stockholm? Och vad säger nu Kammarrätten i Göteborg? Skall den i fortsättningen följa TF eller HFD?

Fråga 3: För att bättre förstå vad HFD tagit sig till, låt oss titta på ett närliggande exempel TF, kap 2 paragraf 1:
  • Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. Lag (1976:954).
Vad HFD har gjort är att ersätta denna paragraf med följande:
  • För att till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning varje svensk medborgare skall ha rätt att taga del av allmänna handlingar, krävs att någon åtgärd vidtagits som visar att en svensk medborgare har rätt att taga del av allmänna handlingar.
Har Lambertz blivit förflyttad till HFD? (PS Lambertz verkar vara flyttad till Lagrådet på 3 månader).

Fråga 4: TF anger explicit att utkast eller koncept avsedda för vidare bearbetning inte är att anse som färdigställd allmän handling, vilket ju ansluter sig till den språkliga meningen av "färdigställd" såsom "icke avsedd för vidare bearbetning" eller omvänt "icke färdigställd" såsom "avsedd för vidare bearbetning". Däremot ger TF inte en lista på alla möjliga fall av färdigställning, varför det inte går att avgöra att en handling inte är färdigställd genom att se att den inte finns med på en sådan lista. TF ger alltså en lista på handlingar som inte skall anses vara färdigställd allmän handling  (utkast och koncept), men TF ger ingen lista på handlingar som skall anses vara färdigställda, annat än i form av den språkliga negationen "handlingar som inte är avsedda för vidare bearbetning". Detta verkar HFD inte ha förstått. Lambertz igen?

Fråga 5: HFD framför följande truism avsedd som stöd för HFDs nya lagtext 2.:
  • Enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening kan enbart det förhållandet att ett e-postmeddelande skickats mellan tjänstemän inom en myndighet inte anses utgöra en sådan åtgärd som medför att handlingen är att anse som färdigställd i den mening som avses i 2 kap. 7 § första stycket TF.
HFD blandar härvid för det första ihop begreppet "färdigställd" med "upprättad" som avses i 2 kap. 7 § första stycket TF, som refereras till. För det andra är HFDs här framförda argument, att avskickande av e-post inte innebär färdigställande till allmän handling, ju en självklarhet (truism) som varken jag eller Kammarrätten i Göteborg ifrågasätter; e-posten kan ju bestå av utkast eller koncept som inte utgör allmän handling genom det explicita undantag som TF anger. Enbart avsändande av ett utkast eller koncept gör det inte till allmän handling. Ingen ifrågasätter detta. Att HFD använder truismen som argumentationsteknik är uppseendeväckande. Kan det vara Lambertz ännu en gång?

Fråga 6: Hur skulle det då ha varit om HFD hade gjort tvärtom och tolkat lagen på samma sätt som Kammarrätten i Göteborg? Då skulle jag haft rätt att ta del av e-post mellan makthavare på KTH som  med min tidigare erfarenhet av censur och sabotage av mitt verk sanktionerad av KTH, måste ha handlat om hur min röst skulle tystas igen. Då skulle ordet tillåtits vara fritt, i enlighet med rikets grundlag, inte bara för mig på KTH utan för alla inom högskolan med tankar att uttrycka. Då hade HFD tolkat TF till fördel för medborgarnas och nackdel för myndigheten. Varför valde HFD att göra tvärtom? Och varför argumenterade HFD som Lambertz skulle ha gjort?

Fråga 7: Om e-posten är harmlös, varför vill då HFD hindra mig från att läsa den genom att ta till den extrema åtgärden att skriva om TF? Kan verkligen harmlös e-post vara så viktig?

Fråga 8: Notera att 2. i ljuset av 1. har formen:
  • För att en handling ska anses vara färdigställd krävs att någon åtgärd vidta(git)s som visar att handlingen är färdigställd. 
För att en handling skall anses vara färdigställd krävs alltså att det finns "något" (dvs "någon ågärd") som visar att den är färdigställd. Återigen en truism: En handling kan väl inte anses vara färdigställd om det inte finns något överhuvudtaget som tyder på (visar) detta. Men en truism som sedan används för argumentera att en handling inte färdigställts eftersom den åtgärd (vars natur kan vara är känd eller okänd), som hade behövt vidtagas, inte har vidtagits "såvitt framgått".  

Här kan det alltså vara så att den kända åtgärden (tex insättning i en pärm som Kammarrätten i Stockholm anger som en möjlighet) faktiskt har vidtagits, men att detta "inte framgått" eftersom HFD inte frågat eftersom HFD inte måste göra sådant utredningsarbete. Eller så kan det handla om en icke specificerad åtgärd för vilken det "inte framgått" att den vidtagits, eftersom HFD av naturliga skäl helt enkelt inte kunnat fråga om den vidtagits eftersom den icke är specificerade, även om HFD så velat.

Som läsaren märker blir HFDs dom allt märkligare ju mer man studerar dess lagliga och språkliga form. Kanske så märklig att den övergår allt förstånd och därmed inte kan emotsägas?  Sådan argumentationsteknik är inte ovanlig inom ren matematik och teoretisk fysik, men inte får väl grundlagen vrängas med sådant trick?   

söndag 29 december 2013

Kollegialt Lärande: Varför Skall Lärare Betalas för att Tala med Varandra?

            Om vi bara kan tala med varandra så kan nästan alla problem lösas, som tex klimatproblemet.

Skolverket meddelar trosvisst:
  • Kollegialt lärande nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling.
Med denna nyckel skall enligt Skolverket följande fundamentala frågor besvaras:
  • Vad händer egentligen i klassrummet? 
  • Hur går undervisningen till? 
  • Vad fungerar och vad fungerar inte? 
Skolverket identifierar först huvudproblemet:
  • Dörren till klassrummet är stängd och det är ovanligt att lärare talar med varandra om sin undervisning.
Skolverket anger därefter vägen till lösning:
  • När lärare tillsammans med kolleger analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till ett bättre resultat hos eleverna. 
Detta är det kollegiala lärande, som utgör kärnan i Matematiklyftet och som enligt Skolverket skall kunna lyfta den svenska skolan ur sin djupa kris.

Huvudproblemet är alltså att lärare inte talar med varann och lösningen då naturligtvis att lärare börjar tala med varann. Enkel logik. Men hur skall Skolverket få till detta? Att lärare börjar tala med varann?

Jo, genom att betala, dvs genom att avsätta särskild arbetstid för detta ändamål. Matematiklyftet har avsatt 1.3 miljarder för att dessa samtal lärare emellan skall komma stånd. Sjävklart motiverar Skolverket det hela med aktuell forskning:
  • Det brittiska institutet EPPI, som av många betraktas som världsledande när det gäller systematiska översikter på utbildningsområdet, har undersökt om individuell eller kollegial kontinuerlig fortbildning ger mest effekt. De kom fram till att kollegial fortbildning påverkar lärare och elever men det finns väldigt lite bevis för att individuell fortbildning gör det.

Men är Skolverkets analys korrekt? Talar inte lärare med varann? Varför i så fall? Är det ingen som vet vad som egentligen händer i ett klassrum? Är dörren verkligen stängd? Hur vet man att individuell fortbildning inte påverkar lärare? Osv osv...Måste en lärare få betalt inte bara för att tala till/med elever och föräldrar, utan även för att samtala med kollegor? Hör (be)tala och (sam)tala samman?

Och om nu matematiklärare börjar tala med varandra, eftersom de måste och får betalt därför, vad skall de då säga till varandra? Förslag emottages! Låt oss visa vägen genom att tala med varandra!



lördag 28 december 2013

Statligt Påbud om Kollegialt Lärande Hindrar Läraryrkets Kunskapsutveckling

Matematiklyftet har nu dragit igång med en total budget av 2.6 miljarder med hälften att spenderas på kollegialt lärande baserat på material sammanställt av Skolverket under Lärportalen. Vad säger den pedagogiska sakkunskapen om denna gigantiska statliga satsning? Meningsfull eller meningslös?     

En av få sakkunniga som säger något är Ingrid Carlgren, prof i pedagogik vid Stockholms universitet, som i nättidningen Skola och Samhälle under rubriken Hur lärare ska få kunskap bestäms uppifrån, utgående från Utbildningsutskottets rapport Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan?, konstaterar:
  • Huvudsakligen är det två idéer som förs fram. 
  • Den ena idén är att det behövs kunskapssammanställningar från olika områden som kan spridas och komma till användning i skolan. 
  • Att det finns kunskap som bör föras ut till skolorna för implementering är ett antagande som inte analyseras eller problematiseras utan enbart konstateras.
  • Den andra idén är att lärarna ska ägna sig åt ”kollegialt lärande”, vilket numera brukar föras fram med hänvisning till John Hatties meta-analyser. 
  • Lärarna förväntas att i grupp analysera och reflektera över undervisningens uppläggning och resultat. 
  • Fokus är på att få lärarna (som ju enligt Hatties är den viktigaste ’faktorn’ för skolframgång) att använda ny kunskap – framförallt gäller det metoder och verktyg. Lärarna ska få möjlighet att träna på de nya metoderna, ägna sig åt kollegialt utbyte och handledning samt lära sig inta ett kritiskt förhållningssätt.
Om kollegialt lärande, som utgör den bärande principen Matematiklyftet, säger Carlgren:
  • Det finns slående likheter mellan den här rapporten och mycket av det som skrevs på 1970- och 80-talen – då inom pedagogiken men idag med statsvetenskapliga förtecken. 
  • Samma top down (samtidigt som man talar om bottom up), samma positivistiska vetenskapssyn och tekniska rationalitet, samma brist på förståelse för läraryrkets karaktär. 
  • Då, liksom nu, talade man om hur den generella kunskapen måste anpassas till lokala omständigheter och lärarnas eget tänkande. 
  • Då, liksom nu var en utgångspunkt att relevant, forskningsgrundad kunskap för undervisningens utveckling finns, men att det är svårt att få lärare att använda den. 
  • Då, liksom nu hanterades lärarna som objekt och inte som professionella yrkesutövare.
  • Rapportens huvudbudskap är att det som är viktigt är att göra kunskapssammanställningar och se till att lärarna ägnar sig åt kollegialt lärande. 
  • Vad är tanken med det? Att lärarna genom någon särskild implementeringsstrategi ska fås att upptäcka relevansen och användbarheten i annan slags forskning än de själva uppsöker?
  • Lärarna vill inte i första hand ha kollegial handledning utan tid för att utveckla undervisning och ta till sig forskningens resultat. 
  • Alla tycks överens om att det är ett problem med yrkets låga status och att den behöver höjas – samtidigt är det uppenbart att läraryrket inte tillerkänns samma behov av egen forskning och kontroll över kunskapsutvecklingen som andra professioner. 
  • När forskningen ska komma till användning i skolan är det i form av olika paket där lärarna ska lära nytt och få träna på det nya. 
  • Professionella yrkesutövare inom andra områden utsätts inte för åtgärdsprogram utan använder forskningen tillsammans med beprövad erfarenhet och sitt professionella omdöme i sin dagliga verksamhet.
  • Dessa implementeringsinsatser som riktar sig till lärare innebär i sin förlängning ytterligare bördor, som kommer att hindra läraryrkets kunskapsutveckling. 
Matematiklyftet bygger på kollegialt lärande påbjudet av Staten, något som Carlgren alltså ifrågasätter.

Ännu märkligare är att den nya kunskap - metoder och verktyg - vars existens det kollegiala lärandet förutsätter för att överhuvudtaget behövas, helt lyser med sin frånvaro inom Matematiklyftet: Lärportalen består av en mängd disparata innehållslösa förnumstiga betraktelser som lärarkollektivet skall utgå från i sin kollektiva förkovran. Det bäddar för ett kollegialt lärande kring den tomma mängden där resultatet bara kan bli noll.  

Det nya inom matematik är IT och det kräver reform av matematikundervisnings form och innehåll mot nya mål inklusive fortbildning för lärare. Men inget av detta finns med i Matematiklyftet, som bara tittar bakåt mot 1950-talets realskola med bråkräkning styrd från katedern som höjdpunkt, allt under miljardrullning.

Det måste finnas fler än jag (och kanske Carlgren om jag rätt uppfattat), som tycker att detta är helt galet.

Svenska Matematikersamfundet och Nationalkommitten för Matematik har nu sagt att de till behandling skall ta upp mitt förslag om granskning av Matematiklyftet. Skall bli intressant att se om dessa expertorgan delar min uppfattning, mer eller mindre, och i så fall vilka åtgärder som kommer att vidtagas.  Dessa expertorgan representerar matematikerna vid våra universitet och högskolor och har därmed ansvar för matematikundervisning i våra skolor. I  detta ansvar måste rimligtvis ingå att granska Matematiklyftet för att se om detta innebär meningsfull eller meningslös miljardrullning. 



söndag 22 december 2013

Öppet Brev om Matematiklyftet

Till
Svenska Matematikersamfundet
Nationalkommitten för Matematik

Angående Matematiklyftet

Skolverket har nu inlett Matematiklyftet med en total budget på 2.6 miljarder varav 1.3 miljarder för lärarfortbildning.

Matematiklyftets syfte anges vara att öka elevers måluppfyllelse i matematik enligt de mål som uttrycks i kurs- och ämnesplanerna för matematik.

Målen i Matematiklyftet anges vara att utveckla undervisnings- och fortbildningskulturen i matematik på skolorna genom kollegialt lärande:
  • lärare utvecklar och befäster kunskap i matematikdidaktik i sin egen undervisning utifrån det kollegiala lärandet,
  • matematikundervisningen utvecklas utifrån lokala behov,
  • undervisningens utformning ger förutsättningar för alla elever att utvecklas mot de mål som anges i kurs- och ämnesplaner för matematik,
  • kunskaper om undervisning och elevers lärande utgår från forskning och beprövad erfarenhet,
  • rektor synliggör och följer upp matematikundervisningens kvalitet samt
  • rektor och lärare fortsätter utveckla matematikundervisningen utifrån lokala behov.
Det kollegiala lärandet skall utgå från att antal matematikmoduler framställda på beställning av Skolverket från universitet och lärarhögskolor i landet, samlade under Lärarportalen (denna länk till Skolverket fungerade inte 22-23/12). Kollegialt lärande innebär att lärare får betalt för att sitta i grupp runt ett kaffebord och diskutera, och kostar mycket i både tid och pengar.  

Vad som menas med lokala behov är oklart. Om något är matematik universell och det är svårt att se varför matematiken i Kiruna skulle skilja sig från den i Malmö.

Jag anmodar Matematikersamfundet och Nationalkommitten att tillsätta arbetsgrupp(er) för att utvärdera det material för fortbildning av lärare som presenteras under Lärarportalen. 

Ansvaret för matematikundervisningen i våra skolor måste ytterst bäras av Sveriges universitetsmatematiker. Tyvärr har detta ansvar successivt eroderat och därmed skapat en nedåtgående spiral av trivialisering parad med resultatförsämring utan undre gräns. Spiralen nedåt har inte kunnat brytas eftersom utan ansvar endast cirkelgång är möjlig. Att fortbildningen har kollapsat till kollegialt lärande kan ses som en konsekvens av att universitetsmatematiker har lämnat lärarutbildning och fortbildning att sköta sig själva. 

Vad som krävs är att Sveriges universitetsmatematiker bär sitt ansvar och den första uppgiften i denna (nygamla) roll måste vara att ta ansvar för att Matematiklyftets stora pengar används på ett meningsfullt sätt. Det första steget härvid vore att tillsätta arbetsgrupper enligt mitt förslag.

Med Önskan om Ett Gott Nytt År för Matematikämnet 

Claes Johnson

PS1 Min uppfattning om Matematiklyftet finns redovisad här.

PS2 Universitetsmatematiker har att ge svar på fråga 1. Vad? och 2. Varför?, samt med hjälp av  didaktiker svar på fråga 3. Hur? Och svaret på fråga 1. och 2. är inte detsamma idag som igår.

Svar från Nils Dencker, ordf NationalKommitten 23/12:

Hej: Inget fel på ditt förslag, men jag har känslan av att man lyssnar mindre och mindre på universitetsmatematiker nu för tiden, vilket har demoraliserat många. Jag hoppas att du inte glömmer att skicka detta förslag till Torbjörn Lundh. God Jul och Gott Nytt År, Nils

Mitt svar till Nils 23/12:

Tack för svar Nils: Anledningen att ingen lyssnar är att matematiker inte säger något värt att lyssna till, annat än spridda utbrott om att lärare och elever är dåliga och läget så hopplöst att inget kan göras och bara blir värre för varje år.

Men detta är inte att rätt ta sitt ansvar. Så vad tänker Du nu göra för att visa att NK inte är så demoraliserat att inget ansvar kan bäras? Vänligen, Claes



Svar från Nils D 23/12:

Hej, jag hann inte läsa ditt förslag så noggrant igår, men förstår nu din frustration. Dock kan det nog finnas än värre förslag än att behöva dricka kaffe på arbetstid även det ser ut som ett stort slöseri av resurser.

Frågan om universitetsmatematikers inflytande på lärarutbildningen är rätt så komplicerad, det finns många aktörer som motarbetar varandra. Vi här i Lund var involverad i lärarutbildningen, tills Lärarhögskolan tackade för sig och drog sig ur samarbetet. Oenigheten gällde främst hur mycket tid man skulle ta av matematikstudierna för andra aktiviteter.

Men jag tycker att som ledamot av en kommitté så bör man ska hänskjuta frågan till ordföranden. Man inte tillsätta arbetsgrupper utan att ha diskuterat frågan i kommittén. Det finns inga administrativa resurser utan man måste förlita sig på frivilligt extraarbete, och folk ställer inte upp om man inte har diskuterat igenom frågan så att de känner sig delaktiga.

Vi måste också diskutera om hur meningsfullt det är att utvärdera ett program som redan är klart men som inte har hunnit starta. Man kan även tänka sig att skapa opinion mot ett program som de närmast involverade tycker har ett mycket begränsat värde och som tar resurser och energi från huvuduppgiften.
Många julhälsningar, Nils

Mitt svar till Nils 24/12:

Tack Nils för utförligare reaktion på mitt förslag att granska Matematiklyftet. Har jag uppfattat Dig rätt om jag säger att Du nu kommer att ta upp mitt förslag till diskussion i NK? 
Julhälsningar, Claes 



Svar från Torbjörn Lundh NK 26/12:

Hej Claes,
Tack för din fråga om lärarlyftet.Vi kommer att ta upp ditt förslag på vårt nästa möte. Redan idag försöker vi (med SKM och NCM) dra vårt strå till stacken - med nollbudget - genom bland annat Kängurutävlingen, Sonja Kovalevskydagarna och Kleindagarna.
Många hälsningar,
Torbjörn

Mitt svar till Torbjörn 27/12:

Tack för respons Torbjörn. Det är bra att Du vill ta upp en diskussion om Matematiklyftets mål, mening och genomförande. När jag granskar vad som görs, ser jag en meningslös cirkelgång av kollegialt lärande under miljardrullning. Jag hoppas att Nationalkommitten vill göra sin analys och handla därefter.

Svar från Pär Kurlberg ordf Matematikersamfundet 27/12:

Hej Claes, 
Tack för ditt brev om matematiklyftet. Jag skall ta upp ditt förslag
med styrelsen.
Gott Nytt År! Pär





  

lördag 21 december 2013

Sanningen om Matematiklyftet?

                                        Självkritik utgör en viktig del av det kollegiala lärandet.

Matematiklyftet lett av Skolverket har nu startat med en total budget om 2.700.000.000 kr (2.7 miljarder kr):
  • Matematiklyftet är en didaktisk fortbildning för lärare som undervisar i matematik. Den har sin utgångspunkt i kollegialt lärande där lärare, med stöd av matematikhandledare, tillsammans utvecklar undervisningen. 
  • Syftet med Matematiklyftet är att öka elevers måluppfyllelse i matematik genom att stärka och utveckla undervisningens kvalitet.
  • Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där lärare genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap för att utveckla undervisningen.
  • En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att utveckla undervisningen är att lärare tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning. Det innebär att diskutera undervisningssituationer och didaktiska frågor, att lyfta upp problem och svårigheter samt att kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget. Detta skapar goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning.
Det kollegiala lärandet skall bygga på nytt kursmaterial som utvecklas av landets samlade universitet och högskolor på uppdrag av Skolverket och som samlas under  Lärarportalen för matematik.

För gymnasieskolan erbjuds summa 1 (en) st video som visar en vanlig lärare hur en superlärare eller matematikhandledare  (med 10.000 kr extra i månaden) genomför En lektion om division med tal i decimalform, där uppgiften är att på olika sätt räkna ut vad 6 dividerat med 0.1 kan vara. Egentligen en lektion för grundskolans högstadium, men  uppenbarligen lika relevant för gymnasiet:
  • Du ska också se en lektionsfilm. Lektionen genomförs i en högstadieklass, men innehållet som behandlas är i detta sammanhang inte det väsentliga. När du ser filmen ska du göra stödanteckningar om sådant som du lägger märke till beträffande undervisningen. 
Videon har en längd av 15 minuter och 36 sekunder och är det enda konkreta material som Skolverket tillför som grund för det kollegiala lärandet av gymnasielärare i matematik, till en kostnad av 2.7 miljarder. 

Är detta ett meningslöst slöseri med skattebetalarnas pengar, eller är detta ett framsynt konstruktivt sätt att stärka Sveriges konkurrenskraft, som även Löven ställer sig bakom? 

I det senare fallet skulle följande uppgift kunna rätt lösas av gymnasieelever efter det att Matematiklyftet nått sin fulla genomslagskraft: Vilken är kostnaden per sekund för lektionsvideon? (Svar: 2.880.000 kr)

Till läsaren av denna bloggpost:
  • Du ska titta på (granska) lektionsfilmen. När du ser filmen ska du göra stödanteckningar om sådant som du lägger märke till beträffande undervisningen. Sen skall Du skriva en kommentar till denna bloggpost med följande utgångspunkter:
  • Matematiklyftet kräver total hängivelse åt kollegialt lärande där lärare tillsammans diskuterar, analyserar och kritiskt granskar varandras arbete, företrädesvis kring ett gemensamt kaffebord, och där varje form av individuellt lärande skall anses som icke-kollegialt, och därmed om inte förbjudet så i varje fall inte något som Skolverket skulle kunna premiera med lönepåslag, eftersom individuellt lärande inte kan anses skapa goda förutsättningar för en utvecklad och förbättrad undervisning.
  • Självkritik framförd till den kollegiala gruppen har en viktig funktion för att lyfta problem, vilket är Matematiklyftets huvuduppgift, och därmed skapa goda förutsättningar för kollegialt lärande runt ett kaffebord och därmed stärka framgångsfaktorerna för kompetensutveckling och måluppfyllelse i en didaktisk fortbildning av strukturerat samarbete kring undervisningssituationer och didaktiska frågor för att tillägna sig kunskap, tillsammans och med stöd av matematikhandledare och givetvis även av rektorer som genomgått en speciell handledarutbildning i kollegialt lärande för rektorer och skolledare med syfte att utveckla undervisningen och kritiskt granska inte bara andras arbete utan även sitt eget och därmed uppnå en förbättrad undervisning genom att lyfta upp svårigheter och stärka kvaliteten...      
PS1 Vad säger då Sveriges kår av matematiker representerade av Svenska Matematikersamfundet och Nationalkommitten för Matematik om miljardrullningen inom Matematiklyftet? Den frågan kommer jag att ställa i en kommande post i form av ett öppet brev till dessa organ.

PS2 Vad säger då Sveriges matematiklärare om att av Skolverket bli utsatta för en fortbildning som förfaller utgå från att matematiklärare är mindre vetande och kan serveras vilka trivialiteter som helst?  

fredag 20 december 2013

Mattekommissionen om Matematik-IT

Vid Mattekommisionens Utbildning för Matematiklärare 29-30 oktober på Stockholmsbörsen gav Darren Rackeman från Varsity College i Australien följande svar på frågan What is our future?:
  • Augmented reality 
  • Explicit teaching of coding/gaming 
  • Move away from 9am – 3pm learning for students 
  • Move away from set times for classes with teachers 
  • Oversized classes 
  • Parent/teacher conferences online 
  • Less face to face meetings 
  • More collaborating with other schools around the world 
  • Problem Based Learning approach
Detta är precis det nya skolämne Matematik-IT som jag försökt få gehör för, hos bl a Mattekommissionen, dock utan resultat, hittills. Men hoppet finns att någon lyssnade på Rackeman och kanske förstod något...  

torsdag 19 december 2013

New (physically meaningful) Clay Problem on Theory of Flight?


Earlier posts have given evidence that the Clay Navier-Stokes Millennium Problem, as formulated by Charles Fefferman, is ill-posed and as such has no physically meaningful resolution.

Here is how the scope, meaning and scientific relevance of the problem is presented by the Clay Institute:
  • Mathematicians and physicists believe that an explanation for and the prediction of both the breeze and the turbulence can be found through an understanding of solutions to the Navier-Stokes equations. 
  • Although these equations were written down in the 19th Century, our understanding of them remains minimal. 
  • The challenge is to make substantial progress toward a mathematical theory which will unlock the secrets hidden in the Navier-Stokes equations.

We see that the Clay problem is motivated by the flight of an airplane as being described by the Navier-Stokes equations, but that the understanding remains minimal.

It seems therefore natural to ask that the present ill-posed (physically meaningless) Clay Navier-Stokes Problem will be reformulated into the problem of developing a well-posed (physically meaningful) Theory of Flight based on understanding (incompressible) Navier-Stokes solutions unlocking secrets of the Navier-Stokes equations.

To motivate such a reformulation, recall that the existing theory of flight was formulated by the German mathematician Martin Wilhelm Kutta in 1904 as as circulation theory, which however has shown to be an unphysical theory. The challenge was then to understand flight by understanding the mathematics of flight and the challenge is the same today with the additional requirement that the mathematical understanding should have a physical meaning. A real challenge because of the requirement of real meaning!

PS1 An example of mathematics without real meaning is Cantor's theory about transfinite numbers. Mathematics with real meaning is close to constructive mathematics. For Navier-Stokes equations this means that construction of solutions by computational mathematics is fundamental, and that analytical analytical mathematics is used to understand properties and qualities of the computed solutions as reflections of real phenomena.

PS2 In all modesty, our new theory of flight revealing The Secret of Flight would be a candidate for the prize.

PS3 The progress towards a solution of the problem in its original formulation by Fefferman, has been nil since 2000, or since Leray 1934, despite major efforts by the brightest mathematicians and there is not even a conjecture or possibility to explore.  In such a situation Mr Clay may be expected to demand a reformulation into problem for which there is some hope of resolution, in order for his prize to compete with the Milner prize in mathematics coming up. A prize for a solving a meaningless unsolvable problem, has little meaning.

tisdag 17 december 2013

Another Blow by Swedish State Bank to Inflate the Bubble

                 Chairman Stefan Ingves proclaiming the inflation to be 2%, however without effect.

The Swedish State Bank to day announced as expected that the repo rate will be lowered by 0.25% to 0.75% in order to force the inflation to increase from depressing 0% to the optimal level of 2% set by the Swedish Government.

But nobody believes, not even the Bank Chairman Stefan Ingves, that the inflation will react at all from the resolute step taken by the bank. This gives new support to my earlier analysis that it is the inflation that determines the repo rate, and not the other way around.

The only effect of the lowered repo rate is a new push up on real estate and stock prices, which with close to zero interest rate can reach any heights. Since the lowering of the interest rate is 25% (0.25% out of 1%) it is to be expected that real estate and stock bubble will inflate by 25%.

måndag 16 december 2013

Why Skeptics Soon Will Stop Quarreling


There are many brands of skepticism to CO2-alarmism, from "deniers" and "slayers" to "lukewarmers", which have been quarreling with each other frantically over the years, while there is only one brand of climate alarmism. How can it be?

This is probably because there may be many aspects which are wrong and thus to be skeptic about, in a message of alarm based on incorrect physics. There is no reason to quarrel about the exact formulation of a false statement, as long as the falseness itself is not an issue. But there may be many ways in which a false statement is wrong and to express what is the biggest error may be, and has been, stirring up quarrel.

This can be avoided by understanding that it is the union of all errors which forms the totality of skepticism, not the intersection with a least common denominator of error. As alarmism is now collapsing, I think skeptics will be led away from internal quarrels into more of unification, which however will not serve any real purpose, because CO2-alarmism is dead anyway, thanks to the choir of  all different brands of skeptics.    

fredag 13 december 2013

How to Avoid Anthropogenic Global Cooling into New Ice Age

                                            Temperatures are dropping in Germany 

New research on the effect of atmospheric CO2 caused by human emissions, shows that the change from global warming to cooling observed since the mid 1990s, can be explained by very basic physics of the CO2  molecule, which upon doubling from preindustrial level of 280 ppm will increase the outgoing longwave radiation by 4 W/m2 and thereby cause a cooling of more than 2 C threatening to trigger a runaway climate change into a new Ice Age.  The world community led by Sweden and Germany is now preparing for the Great Transformation required to reduce CO2 emissions to zero by 2020 to avoid a New Ice Age with even more far-reaching transformation covering Sweden and Germany under 1000 m of ice, threatening German automotive industry and Facebook servers in the north of Sweden.

PS1 The new research, which is classified because of its strategic importance, says (according to IPCC leaks) that because CO2 as a greenhouse gas "traps heat", it must "suck heat" from the Earth surface into the upper colder layers of the atmosphere, from where it is radiated to outer space at 3 K, and thus acts as a coolant.

PS2 Prominent climate change alarmists including Prof Dr Hans Joachim Schellnhuber Director of Potsdam Institute for Climate Impact Research,  say that the change from global warming to global cooling does not change anything really: It does not matter whether CO2 as an atmospheric trace gas  is warming or cooling, as long as it has a big alarming effect and can serve to motivate a runaway into the Great Transformation.  

torsdag 12 december 2013

The Truth about the Clay Navier-Stokes Problem


The resolution of d'Alembert's paradox (article here) and the new theory of flight developed together with Johan Hoffman, reveals the following truth about the Clay Millennium Problem on existence and smoothness of solutions of incompressible Navier-Stokes equations, in the case of (vanishingly) small viscosity and exterior bluff body flow:
  • Smooth solutions of the Navier-Stokes equations are unstable and thus not wellposed physical solutions.
  • Wellposed physical solutions are partly turbulent and as such are non-smooth with weakly small but strongly not-small residuals.   
Potential solutions are smooth solutions to the Navier-Stokes equations with vanishing viscosity, but are unstable and thus are not wellposed physical solutions.  Computations show that wellposed physical  solutions do exist and can be described as potential flow modified by 3d rotational slip separation into turbulent wake flow. 

The truth about the Clay Navier-Stokes problem in the case of small viscosity exterior flow with smooth data, is thus:
  1. Smooth solutions are not wellposed, because they are all unstable. 
  2. Wellposed physical solutions have to be non-smooth, as the only way to avoid illposedness according to 1. 
  3. The conclusion is that smooth wellposed solutions do not exist and computation shows that non-smooth well-posed solutions do exist. 
In the formulation of the Clay problem by Charles Fefferman, well-posedness is not an issue, which according to French mathematician Hadamard makes the formulation meaningless, since only well-posed solutions are meaningful.

Fefferman's answer to my question why his problem formulation does not include wellposedness and thus is meaningless, is that the formulation is meaningful to Fefferman and that is enough for him. Why mr Clay accepts a meaningless problem formulation is unknown: A meaningless problem cannot have a meaningful solution and the $1 million prize will never be given out, which cannot be the meaning of mr Clay. 

tisdag 10 december 2013

A Variant of the Ill-Posed Clay Navier-Stokes Millennium Problem

I have long argued that the Clay Navier-Stokes Millennium Problem is ill-posed (here and here and previous post) and as such does not have a good answer. The consequence is that nobody will ever get the prize for solving the Navier-Stokes problem, which was not the intention of Clay.

To illustrate the ill-posed nature of the Navier-Stokes problem, let me consider the following related problem which could have been a Clay problem similar to the Navier-Stokes problem: Prove (A) or (B) with

(A) Existence and Uniqueness of Smooth Solutions to the Backward Heat Equation: The backward heat equation with smooth initial data admits a unique smooth solution over finite time.

(B = not A) Breakdown of Backward Heat Equation Solution:  The backward heat equation with smooth initial data does not admit a unique smooth solution over finite time.

To attempt a solution consider the backward heat equation in one space dimension on the interval $(0,\pi )$: Find a smooth function $u(x,t)$ satisfying
  • $\frac{\partial u}{\partial t} + \frac{\partial^2 u}{\partial x^2}=$ for $0< x < \pi$ and $0 < t < 1$,
  • $u(x,0) = u^0(x)$ for $0 < x < \pi$,
where the initial data $u^0(x)$ is given by
  • $u^0(x)=\sum_{n=1}^{\infty}c_n\sin(nx)$,
with certain coefficients $c_n$ rapidly decaying to zero as $n$ tends to infinity. Formally the solution $u(x,t)$ is given by the solution formula
  • $u(x,t)=\sum_{n=1}^{\infty}c_n\exp(tn^2)\sin(nx)$. 
where the series converges along with a certain number of derivatives if $c_n$ tends to zero with $n$ sufficiently fast, for example, $c_n\le \exp(n^2)n^{- N}$ for some natural number $N$. 

We could view the formula as a proof of (A), that is, existence of a unique smooth solution for sufficiently smooth initial data. On the other hand, we know (with Hadamard) that the backward heat equation is ill-posed in the sense that an infinitesimal perturbation of the initial data $u^0$ will make the solution blow up (or break down) and thus (B = not A) must hold. We thus have evidence of both (A) and (not A), which shows that the problem formulation is such that no answer can be given.

Unfortunately for mr Clay, the formulation of the Navier-Stokes problem suffers from the same defect.  In other words, the problem formulation is ill-posed and should be reformulated to make sense, to mr Clay and the mathematical world.  It is difficult to understand why the insight of Hadamard was completely neglected by Charles Fefferman in his problem formulation, very difficult.

PS Of course my article was rejected and Fefferman did not want to discuss the issue.

Computational Solution of the Clay Navier-Stokes Problem


The computations underlying the New Theory of Flight to soon be presented to the world in Journal of Mathematical Fluid Mechanics, suggest the following resolution of the Clay Millenium Problem on existence or non-existence of smooth solutions to the incompressible Navier-Stokes equations with smooth data:
  • Consider exterior flow, governed by the incompressible Navier-Stokes equations with viscosity $\nu >0$, around a given solid body with smooth boundary with given smooth flow at infinity as given smooth data. Let $N$ be any given finite amount of computation as number of flops. Then there is a choice of small viscosity $\nu$ such that it is impossible to compute an approximate solution of the Navier-Stokes equations by time-stepping with a Navier-Stokes residual which is small (e.g smaller than 1) in the entire fluid domain within the limit of computation $N$. 
This suggests a resolution in the negative: For given smooth data there is no smooth solution to the Navier-Stokes equations if $\nu$ is chosen small enough. 

The argument is that a smooth solution should be computable by time-stepping an approximate solution with small residual within a given amount of computation $N$.  An observed impossiblity of time-stepping an approximate solution with small pointwise residual within the given limit $N$, then gives evidence of non-existence of a smooth solution.

Note that interpreting a smooth solution as possible to compute by time-stepping with small residual, introduces an aspect of stability into the notion of smoothness. This is necessary since a potential solution has a small Navier-Stokes residual for $\nu$ small, yet is not computable by time-stepping because of instability. In the formulation of the Clay problem this point is missed, which makes the problem ill-posed and without good answer. The result is that the Clay $1million Prize will never be given out, against the intention of Clay.

Another resolution based the theory of flight goes as follows: Existence of smooth solutions of the Navier-Stokes equations with small viscosity would make flight impossible. Since flight is observed to be possible, smooth solutions do not exist. 


onsdag 4 december 2013

Pisa: Sverige Kan Ta Täten med IT-Matematik som Nytt Skolämne


Sverige ligger slaget till marken av Pisa-undersökningen av 15 åriga skolelevers prestationer i matematik, Folkpartiet med Jan Björklund i katedern är knäckt och Alliansen går mot en säker valförlust:
  • Skolverket: Läget är allvarligt.
  • SvD: Sverige rasar fortare än något annat land i den stora Pisa-rapporten om kunskaper i matematik.
  • DN: Resultatet av årets Pisa-undersökning var nedslående. Att svenska 15-åringars resultat rasar i jämförelse med andra länder är ett reslutat av en skola som misskötts länge, säger Lärarnas Riksförbund.
  • Expressen: De svenska elevernas resultat har kraftigt försämrats....I årets huvudämne matematik har resultatet rasat...Utvecklingen i Sverige är den sämsta bland OECD-länderna.
  • Lotta Gröning: Vi bevittnar en skola i fritt fall.
  • Frida Boisen: En havererad ruin till skolväsende.
  • K G Bergström: Detta kan avgöra valet.
  • osv osv
Men det finns ett annat sätt att tolka svenska elevers dåliga prestationer i det traditionella matematikämne som testas i Pisa-undersökningen: Svenska elever kan i mindre grad än många andra länders elever motiveras att ägna sin energi åt något som upplevs som både krångligt och meningslöst.

Många svenska elever frågar sig varför man skall ägna år av möda att hantera bråkräkning eller använda formeln för lösning av en andragradsekvation, eller att ställa upp räta linjens ekvation i alla de tusen fall som skall betas av. 

När eleven frågar varför, så har läraren inget svar på detta, annat än att om man inte lyckas få godkänt i matematik så är det kört, och det är inte roligt. Läraren har nämligen i sin egen lärarutbildning inte fått någon annan information än att matematik är både roligt och nyttigt, så tycker alla elever egentligen, om det nu bara inte går snett på vägen nånstans, för då fortsätter det så och då är det kört. Tanken är att om man (läraren, föräldern, stödpersonalen, specialpedagogen, mormor och morfar, osv) bara kan fånga upp precis första gången det går snett och sedan fortsätta med denna styrning, så kommer alla elever att tycka att matematik är både roligt och nyttigt och då klara åtminstone godkänt. 

Men det finns ett annat sätt att närma sig denna problematik och då se Pisa-undersökningen i nytt ljus. Tänk om elevens upplevelse av matematik som krångligt och meningslöst, är en adekvat känsla eftersom den traditionella matematikundervisning som meddelas har tappat sin mening i dagens IT-samhälle, där matematiken har en annan och i själva verket mycket viktigare roll än på den gamla goda tiden, då huvuduppgiften var bråkräkning och lösning av andragradsekvationer, något som gav tillträde till goda samhällspositioner om det klarades väl. 

Tänk om det är så? I så fall ligger svenska elever före i sin verklighetsuppfattning, och skulle mycket väl kunna stimuleras av rolig, intressant och användbar IT-Matematik (se 61 bloggposter) som ersättning för det traditionella matematikämnet. Sverige skulle då kunna vända förlust till seger, på samma sätt som Sverige skulle kunna ha gjort i play-off mot Portugal om bara inte tron på den egna förmågan hade sviktat. 

Jag har försökt få både Alliansen och S att tänka i dessa banor, dock utan någon framgång hittills. Men kanske kan Pisa-undersökningen medverka till att skapa den krismedvetenhet som krävs för att våga öppna ögonen och tänka konstruktivt framåt, istället för uppgivet bakåt med resultat att ännu mer resurser satsas på ett i grunden meningslöst projekt.

Sverige kan aldrig konkurrera med Kina vad gäller kateder-matematik av igår, men Sverige kan ta täten vad gäller IT-Matematik idag och imorgon.

Jag skall göra ett nytt försök att nå Björklund eller Löven. Valet kan avgöras av skolfrågan och där finns IT-Matematik som en joker. Tänk om någon vågade tro på sin egen förmåga att tänka konstruktivt och använde den, lite grann åtminstone. Men om ämnet är matematik så drabbas nästan alla av black-out under traditionens tryck och tycker att dom korkade, fastän dom inte är det, och tankeförmågan upphör.Tänk...


tisdag 3 december 2013

New Theory of Flight Presented at HGS MathComp von Neumann Lecture in Heidelberg


Tomorrow I will present the new theory of flight revealing The Secret of Flight, developed together with Johan Hoffman and Johan Jansson at KTH, in the IWR-Colloquium / HGS MathComp von Neumann Lecture at the University of Heidelberg on the invitation by prof Rolf Rannacher, see poster.

At the same time I expect our article New Theory of Flight submitted to Journal of Mathematical Fluid Mechanics edited by Galdi and Rannacher, to be accepted for publication and thus be presented to the scientific world after having been rejected by Journal of AIAA.

I consider this to be the highlight of my career, having recently passed 70 and understanding that discovering a new theory resolving a main mystery of science, can happen only once in a life time.

How interesting it would have been if von Neumann could have been present, at least by Skype from somewhere out there... In any case it was with the help of the von Neumann computer that the Secret was revealed...

Here is a quote by von Neumann connecting to the presentation:
  • The sciences do not try to explain, they hardly even try to interpret, they mainly make models. By a model is meant a mathematical construct which, with the addition of certain verbal interpretations, describes observed phenomena. The justification of such a mathematical construct is solely and precisely that it is expected to work - that is correctly to describe phenomena from a reasonably wide area. Furthermore, it must satisfy certain esthetic criteria - that is, in relation to how much it describes, it must be rather simple.
Von Neumann could have added that the Euler/Navier-Stokes equations for slightly viscous flow is a prime  example of a mathematical model which is simple and describes virtually all of aerodynamics.   

lördag 30 november 2013

Konrad Zuse on The World as Clock with Finite Precision

                                      Konrad Zuse pondering if physics is digital? If so, time has a direction.

I have recently discovered that the idea which I have pursued in different pieces of work, the idea to view physics as a Clock with Finite Precision, was expressed in 1969 by the German computer pioneer (and civil engineer) Konrad Zuse (who constructed the first working computer named Z3 in 1941) in the remarkable article Calculating Space on Digital Physics, starting out with the following experience which I share with Zuse:
  • The work which follows stands somewhat outside the presently accepted method of approach, and it was for this reason rather difficult to find a publisher ready to undertake publication of such a work. 
Here are some highlights from Calculating Space, connecting in particular to my book The Clock and the Arrow: A Brief Theory of Time about the 2nd law of thermodynamics and the direction of time:
  • It is obvious to us today that numerical calculations can be successfully employed in order to illuminate physical relationships. 
  • To what extent are the realizations gained from study of calculable solutions useful when applied directly to the physical models? Is nature digital, analog or hybrid? And is there essentially any justification for asking such a question? 
  • The examples of digitalization of fields and particles which have been preented are in their present unfinished form still far removed from being able to serve in the formulation of physical rules. Nevertheless, they give a rough impression of the possibilities for using the tools of the automaton theory to answer physical questions.
  • The question to what extent it is possible to consider the entire universe as a finite automaton depends on the assumption which we make in relation to its dimensions. 
  • An infinite information content is required for an unlimited spacetime element. It is practically impossible to simulate such a model with computers because of the necessity of infinite number of places required. 
  • The sources of error are correspondingly great in the extremely large number of collisions between gas molecules, and these errors quickly lead to deviations from theoretical processes.
  • This means that the better the causality rule is approximated in the reverse time direction, the more calculations we must be prepared to carry out in our model. This leads to the result that simulations of universal systems with causality functioning in both time directions belong to the category of “unsolvable” problems.
  • Of course, it can be said that this is true only for calculating simulative models. But this result should encourage us to reconsider the matter. Are we justified in assuming a model of nature for which no calculable simulation is possible? 
  • From this point of view, it appears that the frequently advanced argument of determination in both time directions should be fundamentally reexamined.
  • But if Zuse didn’t hit upon the concept of universal computation (as Turing did), he was interested in another very deep question, the question of the nature of nature: “Is nature digital?” He tended toward an affirmative answer. (from Afterword)



Traditional TextBook Is Dead: Long Live New WebBook


The traditional university course, in mathematics and physics in particular, is based on a traditional printed textbook, which defines the course, its subject, questions and answers.

The traditional printed textbook is cut in stone and defines knowledge by exclusion: What is not in the textbook is not of concern. The world is defined by what is inside the book and that is what defines the exam questions. The student is supposed to go inside the closed world of the textbook and not look out and get distracted. The textbook answers specific questions posed in the book, and other questions should not be asked.

The previous post reported about an education leader at Chalmers University of Technology who complained that today students no longer read textbooks; instead they check out lecture notes based on the book if any,  ask a study mates, search the web, look at a web-lecture from MIT or Khan Academy. Since they do not use the text book, they do not need to buy it either and thus can save some money.

The traditional textbook will be replaced by something on the web, some form of WebBook and the question is what that may be?

One thing seems clear and that is that the WebBook will be open to the exterior, in contrast to the traditional text book forming its own closed world without window.

The WebBook will be formed by inclusion through links to the exterior. The traditional textbook is based on exclusion and does not have links to the exterior.

The new web student will take a new active role and independently search and collect material to bring into the course, instead of passively relying on the words of the book transmitted through the teacher.

The web teacher will have to give up the omnipotent role of understanding everything by understanding everything in the book defining the world, but not necessarily much more, and join the student in search and collection of stuff to bring into the course.

These new roles are now forming and it will be very interesting to follow this process.        

fredag 29 november 2013

Den Traditionella Lärobokens Död



Mikael Enelund, programansvarig för utbildningen i Maskinteknik vid Chalmers, levererar i en brevväxling angående BodyandSoul på Chalmers följande skakande observation från vad som prisats vara den bästa teknikutbildningen i landet:
  • Min erfarenhet är att studenterna läser litteraturen i allt mindre omfattning. De praktiserar modellen "trial and error" dvs att försöka lösa problemet först och om det behövs titta på föreläsningsanteckningarna, fråga en kompis eller en lärare, söka på nätet, titta på en föreläsning från MIT eller Khan academy etc och i sista hand titta i läroboken.
Detta är, mina läsare, inget annat än en dödförklaring av den traditionella läroboken, den tjocka tryckta amerikanska kursboken på glättat papper mellan styva pärmar inhandlad för dyra pengar, eller kurskompendiet som läraren själv snickrat ihop och sålt till studenterna år efter år. 

Nu finns nätet, och ingen köper längre en dyr lärobok för sedan inte titta i den, och läraren finner ingen mening i att skriva ett kompendium när allt redan finns på nätet.

Vad skall då läraren göra utan kursbok eller kompendium? Vad skall föreläsningarna bestå av om det inte finns någon kursbok eller kompendium att kopiera på svarta tavlan? Vad skall tentan bestå av om det inte finns en kursbok som anger vad som inte ingår i kursen och istället nätet tränger in från alla håll?

Se där några frågor som dagens lärare, studenter, läroboksförfattare och utbildningsledare står inför. Låt oss söka svar i några kommande poster...Vi börjar med begrunda The text book is dead uttryckt av Facebook Co-founder Chris Hughes:
  • In the next five to seven years, the textbook is no longer going to be the basic building block of education.
On a similar note, Nobel Laureate Harry Kroto said he now regards Wikipedia as more accurate than printed textbooks and far less costly for both students and educators. In preparing his GEOSET lectures, Kroto said, he never uses a single textbook.

PS Man kan också begrunda:

torsdag 28 november 2013

BodyandSoul Sågas Definitivt på Chalmers


Nedan finns korrespondens mellan mig och Stig Larsson rörande BodyandSoul (BS), som visar att ingen form av BS med mitt namn är tänkbart på Chalmers, åtminstone inte enligt Stig, vad jag förstår. 

Däremot kommer BS utan mitt namn att fortsätta att framhållas av Chalmers och särskilt M som siktar på att leverera den bästa utbildningen i landet, eller t o m världen, och då prisas av näringslivet som ett lysande exempel på den innovativa reform av ingenjörsutbildningen som alla avnämare frågar efter:
Eftersom inget material från BS med mitt namn kan användas, så måste Chalmers nu återskapa detta i egen regi utan att kopiera och då till stora kostnader. Detta verkar vara lika irrationellt som roten ur två. Att kalla kopiering för  "inspiration" som Stig gör, är inte korrekt. Det krävs engagemang och tid för att skriva något nytt, och det behövs om man inte bara skall kopiera. 

Stig säger att  han "inte är nöjd" med boken av Adams som används som grundtext,  men att den ändå "fungerar". Om BS säger nog Stig att han "är nöjd", eftersom han kopierar den, men att den "inte fungerar". Så kan det vara i matematikens logiska värld.



Brev till Stig Larsson 26/11:
Hej Stig

Skulle Du kunna beskriva lite närmare vilka överväganden som låg till grund för att BS avfördes
som kurslitteratur på Chalmers när jag flyttade till KTH, efter att ha använts 2000 - 2006 på K?

Var det Du som fattade detta beslut eller någon annan? Vem i så fall? Vilka var skälen att ersätta BS med en traditionell bok som Adams?

Du säger att Adams skall ersättas "på sikt" eftersom den som traditionell bok inte egentligen passar det reformprogram Du driver på M, antar jag. Hur ställer Du Dig till en ny version av BS utformad enligt önskemål från Chalmers? Skulle detta kunna lösa problemet att finna adekvat kurslitteratur till Ditt reformprogram på M?

Vänligen, Claes


Svar från Stig 28/11: 

Hej Claes.

Det var jag som fattade beslutet om att byta kurslitteratur. Skälet var
att BS inte fungerade bra som lärobok. Jag hade länge försvarat den mot
K-studenternas (rättmätiga) klagomål med argumentet att det finns ingen
annan bok med detta viktiga innehåll. Jag gav upp när jag insåg att vi
skulle kunna klara det med standardbok plus kompletteringar.

Adams fungerar men jag är inte nöjd med den. En ny bok behöver skrivas,
men den måste växa fram ur våra föreläsningsanteckningar. Därför avböjer
jag ditt erbjudande om en ny version av BS.


Vänligen, Stig

Brev till Stig 281/11:

Tack för detta svar Stig.

BS fungerande inte sämre än någon annan mattebok under den tid den användes 2000 - 2006, det vet Du mycket väl. Huruvida en bok funkar eller ej beror hur den presenteras av lärarna. Så länge det fanns engagerade lärare funkade BS bra, men när flera av dessa lämnade Chalmers runt 2006-7 så föll reformen ihop. Inte svårt att förstå. Förmodligen var Du utsatt för (en del av) den press jag utsatts för och som tvingade mig att lämna Chalmers.

När Du nu tackar nej till varje form av samarbete med BS och mig, så kan jag inte tolka det på annat sätt än att Du fortfarande är utsatt för press och inte är fri att handla rationellt. När jag läser vad Du skriver så ser jag att det mesta är hämtat från BS i form av vad Du kallar "inspiration", men som lika gärna skulle kunna kallas kopiering. I denna anda har Du har sedan 2007 skrivit ett litet kompendium i Beräkningsteknik och jag antar att resten av BS på samma sätt skall "växa fram ur föreläsningsanteckningar", men vad är realismen i detta? Är det verkligen meningsfullt att ägna en massa tid åt att göra det som redan är gjort, eller med BS i bagaget lätt skulle kunna göras? Vore det inte bättre att ägna tillgängliga resurser åt att göra något nytt och unikt som kan läggas till BS? För att på detta sätt få ett riktigt starkt program på Chalmers som Du skulle kunna ha glädjen av att ha skapat. Skulle inte det vara bra? Den enda haken skulle vara att mitt namn skulle finnas på någon del av texten.

Är det verkligen fortfarande så att BS utan mitt namn är lysande (Du har ju prisats för detta),
medan BS med mitt namn är så dåligt att det måste sågas? Ja, kanske är det så. Men vore det
inte mer rationellt att säga om nu tankarna i BS är så bra, så kanske personen som framfött tankarna också skulle kunna accepteras, mer eller mindre, om man nu tänker på att huvudmålet är att ge studenterna en modern adekvat matteutbildning?

Skulle Du inte, för M-studenternas skull och M-ledningen och hela M-utbildningen, kunna tänka en gång till och se om det inte trots allt vore rationellt att åtminstone sätta ihop en kravspecifikation på en ny version av BS, utan någon som helst förbindelse att köpa om jag skulle kunna leverera? Skulle inte M-ledningen, som kanske inte är lika allergisk mot mitt namn som Matematik, kunna tycka att denna tanke ändå kunde prövas, med tanke på studenterna som nog är ännu mindre allergiska?

Vad säger Du Stig? Vi har ju väsentligen samma vision vad gäller matteutbildning och det vore väl korkat om vi då inte samarbetar till båtnad för studenterna och M och Chalmers?

Vänligen, Claes

Svar från Stig: = 0 

Response från Mikael Enelund 28/11:

Hej Claes.

Som jag sagt tidigare lämnar jag valet av kurslitteratur till kursens lärare. Mitt fokus är kursernas lärandemål, att kurserna passar in i M-programmet, kursernas resultat och i viss mån pedagogiken samt att kurserna ständigt utvecklas.

Stig och Anders har meddelat att de inte är nöjda med Adams och jag har förstått att de planerar att utveckla egna texter baserat på sina föreläsningsanteckningar. Detta är jag nöjd med. Jag har som sagt förstått att de använder dina texter och idéer som inspiration och även det tycker jag är bra. Huruvida de refererar till dina texter korrekt och i tillräcklig omfattning har jag ingen åsikt om. Det får ni klara upp er sinsemellan.

Jag är mycket nöjd att ha Stig och Anders som lärare på M-programmet. Jag är övertygade om att de är Chalmers bästa mattelärare och de som är mest lämpade att undervisa blivande M-ingenjörer. Kursen Inledande matematik för M1 är precis utvärderad och studenterna är mycket nöjda. I kursenkäten blev medelvärdet av studenternas sammanfattande betyg på kursen 4,3 (5). Det är ytterst få kurser i programmet som når detta betyg och unikt högt för en första kurs i matematik.

Jag tycker att fokuseringen på kurslitteraturen är olycklig. Min erfarenhet är att studenterna läser litteraturen i allt mindre omfattning. De praktiserar modellen "trial and error" dvs att försöka lösa problemet först och om det behövs titta på föreläsningsanteckningarna, fråga en kompis eller en lärare, söka på nätet, titta på en föreläsning från MIT eller Khan academy etc och i sista hand titta i läroboken. Jag tror att denna modell kan var effektiv åtminstone i de kurser jag undervisar i verkar det fungera. I det här sammanhanget blir det viktigt att vi tillhandahåller "rätt" problem och tillåter studenterna att formulera egna problem.

Detta, matematikinnehåll och pedagogik diskuterar jag gärna (men inte vilken kurslitteratur lärarna skall använda). Jag vill också påpeka att min inställning till pedagogiskt utvecklingsarbete är att hela tiden göra små förbättringar och kontinuerligt utvärdera. Jag kan förstå att det är frustrerande för dig att det synes gå långsamt men det har hänt saker och jämfört med annan ingenjörsmatematik i Sverige vill jag påstå att vi har kommit längst mot en "simuleringsbaserad matematik", åtminstone på grundnivå. Jag kan inte heller gå in och detaljstyra innehåll i kurser, jag är ansvarig för 140 kurser. Däremot har jag tydliga ambitioner och riktlinjer för hela utbildningen och utvecklingen mot simuleringsbaserad matematik är prioriterat.

Jag försäkrar dig att ambitionen är att ständigt utvecklas och det gäller såklart inte bara matematiken. För att ge dig en vidare bild, utvecklingsarbete som står högt på agendan är verktyg för och träning i optimering av konstruktioner och produkter, CAE-verktyg tidigt i utbildning och framställning av modeller (fysikaliska och digitala) för att testa och utvärdera. Vi var bland de första utbildningar att använda 3D-skrivare och studenterna har i nuläget tillgång till två 3D-skrivare, nästa år kommer vi att minst 6 stycken. Simuleringsbaserad matematik är som du inser en grundpelare i allt detta som syftar till att utbilda ingenjörer som är väl förberedda för att utveckla bättre produkter och konstruktioner och mer effektivt än dagens ingenjörer.

Vänliga hälsningar

Mikael


Mitt svar till Mikael 29/11: 

Tack för svar Mikael:

Du tar upp en viktig punkt när Du säger att Du

"tycker att fokuseringen på kurslitteraturen är olycklig. Min erfarenhet är att studenterna läser litteraturen i allt mindre omfattning. De praktiserar modellen "trial and error" dvs att försöka lösa problemet först och om det behövs titta på föreläsningsanteckningarna, fråga en kompis eller en lärare, söka på nätet, titta på en föreläsning från MIT eller Khan academy etc och i sista hand titta i läroboken"

Att studenterna inte längre läser kurslitteraturen beror på att den inte upplevs som så meningsfull i dagens IT-värld, där informationen finns på nätet. Man kan ju säga att om ingen läser kursboken, och i många fall inte ens köper den eftersom den är dyr, så kan kursboken vara vilken som helst. Men läraren måste ju ha något att komma med i form av nätbaserad kurs som definierar kursens kärna och som leder ut till det vidare nätet.

Jag arbetar nu med att utforma en sådan web-version av BS under namnet Mathematical Simulation Technology.

Skulle inte Du kunna titta på detta, kanske tillsammans med några intresserade studenter? Tanken är inte att pracka detta på M, utan bara en trevare till en eventuell diskussion om hur kurslitteraturen idag och imorgon kan se ut, när nu den traditionella kursboken har förlorat sin mening och ingen längre läser den.

Vad säger Du om detta?

Vänliga hälsningar, Claes


PS Mikael skriver:
  • Jag har som sagt förstått att de använder dina texter och idéer som inspiration och även det tycker jag är bra. Huruvida de refererar till dina texter korrekt och i tillräcklig omfattning har jag ingen åsikt om. Det får ni klara upp er sinsemellan.
Var går då gränsen mellan inspiration ock kopiering? Det är naturligtvis roligt om mina texter och ideer kommer till användning, i samarbete. När Stig avvisar varje form av samarbete är det inte lika roligt längre.

tisdag 26 november 2013

A History of BodyandSoul at Chalmers

Some of the history of the BodyandSoul mathematics education reform project at Chalmers 2000-2007 is documented in the following conference presentations by Stig Larsson, who participated in the project:
  1. Stig Larsson,
    A reformed mathematics education at Chalmers,
    Högskoleverkets kvalitetskonferens, Norrköping, September 25-27, 2001.
    (abstractamslatexdvipdf)
  2. K. Eriksson, N. Ericsson and S. Larsson,
    Integration of chemistry in math courses,
    Chalmers Strategic Effort on Learning and Teaching C-SELT,
    Conference at Lingatan, August 13-15, 2002.
    (amslatexpdf)
  3. C. Niklasson, M. Christie, S. Larsson, L. Öhrström, and J. Bowden,
    Integration of Mathematics/Numerical Analysis with Chemistry/Chemical Engineering,
    preprint 2003.
    (pdf)
  4. L. Öhrström, G. Svensson, S. Larsson, M. Christie, and C. Niklasson,
    The pedagogical implications of using Matlab in integrated chemistry and mathematics courses,
    Int. J. Engrg. Education 21 (2005), no. 4, 683-691. (abstractpdf)
  5. M. Enelund and S. Larsson,
    Development of a new computational mathematics education for the mechanical engineering program at Chalmers University of Technology,
    Second International CDIO Conference, Linköping University, June 13-14, 2006.
    (pdf)
  6. M. Enelund and S. Larsson,
    A computational mathematics education for students of mechanical engineering,
    World Transactions on Engineering and Technology Education 5 (2006), no. 2, 329-332.
    (wordpdf)
  7. M. Enelund, H. Johansson och S. Larsson,
    Beräkningsinriktad matematikutbildning för maskinteknikprogrammet på Chalmers,
    Utvecklingskonferensen för ingenjörsutbildning 2008, KTH, Stockholm, 26-27 november 2008.
    (amslatexpdf)
  8. M. Enelund, S. Larsson, and J. Malmqvist,
    Integration of a computational mathematics education in the mechanical engineering curriculum,
    Proceedings of the 7th International CDIO Conference, Technical University of Denmark, Copenhagen, June 20 - 23, 2011.
    (pdf)
Here are some key quotations from 1. - 8. describing in particular the presence and absence of the BodyandSoul book:

1.(2001):
  • A full program for a new reformed engineering mathematics education has been developed by K. Eriksson, C. Johnson, Chalmers University of Technology, and D. Estep, Colorado State University. The program includes the books Computational Differential Equations, Cambridge University Press 1996, and Applied Mathematics — Body and Soul, to appear at Springer-Verlag, and various pieces of supporting software. 
  • The full program covering the basic mathematics courses of 25–30 credit points has been implemented at Chalmers since 1999 for a group of 90 students in the “Bio Engineering” (Kb) and “Chemical Engineering with Engineering Physics”  (Kf) programs and has been extended to include also the “Chemical Engineering” (K) program with a total of 160 students 2001. 
  • The implementation of the reform program... is carried out in a cooperative effort of the mathematicians M. Asadzadeh, K. Eriksson, C. Johnson, S. Larsson, M. Larson, K. Samuelsson, and N. Svanstedt at Chalmers University of Technology. 
2.(2002):
  • A basic idea of the reformed math program, delivered by the Department of Computational Mathematics at Chalmers, is a full integration of the “body” and “soul” aspects of mathematics, that is of the concrete/computational/numerical parts representing the “body”, including programming, and the abstract/analytical/symbolic aspects representing the “soul”.
  • (Remark: No reference to the upcoming BodyandSoul book)
3.(2003):
  • In this paper, we examine how changes in mathematics education with integration into engineering subjects influence the different teaching and learning methods for subsequent subjects in the chemical engineering programs at Chalmers. 
  • Material for the first courses has been developed in a new textbook (BodyandSoul).
4.(2005):
  • The last years the undergraduate chemistry and mathematics courses at Chalmers University of Technology has undergone a major curriculum reform.
  • As textbook in mathematics we use a new book (BodyandSoul) written especially for this approach to teaching and learning mathematics at a technical university.
5. and 6.(2006):
  • .... new mathematics courses for the engineering education have been developed at Chalmers and implemented in the Chemical Engineering and Bioengineering programs since 1999. These courses emphasize mathematical modeling, simulation, the use of modern computational tools, and interaction with courses in chemistry and chemical engineering. This is achieved by taking a computational (constructive) approach to the teaching of mathematics.
  • This approach is based on the textbook Applied Mathematics BodyandSoul and has been implemented since 1999 in the Chemical Engineering and Bioengineering programs at Chalmers University [2]. However, the book (BodyandSoul) has proved to be somewhat too difficult for the students and we plan to use traditional textbooks complemented by lecture notes.
7.(2008):
  • Här presenterar vi en reformerad matematik-utbildning. I den reformerade matematikutbildningen integreras traditionell symbolisk matematik med numeriska beräkningar och datorn används som ett verktyg. 
  • Erfarenheterna är mycket positiva. 
  • (Remark: No reference to BodyandSoul)
8.(2011):
  • Here we present the integration of a computationally oriented mathematics education into the CDIO-based MSc program in mechanical engineering at Chalmers. We found that the CDIO-approach was beneficial when designing a reformed mathematics education and integrating the mathematics in the curriculum. 
  • In the reform of the mathematics education, traditional symbolic mathematics is integrated with numerical calculations and the computer is used as a tool. 
  • The experience is very positive. 
  • (Remark: No reference to BodyandSoul)
We see that the BodyandSoul book was used 2000-2006 as the basic text defining a new reformed mathematics program, which is presented to the world at several national and international conferences.  We know that BodyandSoul was replaced 2007 by a traditional book (Calculus: A Complete Course by Adams and Essex) not connected to the reform, complemented by lecture notes in the form of Beräkningsmekanik, which is a translation into Swedish of a couple of introductory chapters of BodyandSoul with reference reduced to a source of "inspiration". 

We see that the experience of the reform is very positive and that the reason BodyandSoul was replaced by a traditional book with no connection to reform, is stated to be that BodyandSoul  "proved to be somewhat too difficult for the students".

PS1  For his reform work Stig Larsson has been awarded several prizes at Chalmers:
  • Ansvarig matematiklärare, professor Stig Larsson, tilldelades Maskinteknikprogrammets pedagogiska pris för sina insatser för utvecklandet och genomförandet av matematikkurserna. Priset baseras på en omröstning bland studenterna. Stig erhöll även Chalmers pedagogiska pris 2008 för sitt arbete med att integrera matematikämnet i ingenjörsämnet”. Pristagarna utses av en jury. Studenternas sammanfattande betyg på matematikkurserna har för alla kurser legat över fyra på en femgradig skala och slutsatsen är att studenterna är mycket positiva till kurserna och genomförandet.

I have asked Stig Larsson if a "somewhat less difficult" version of BodyandSoul according to specification by Chalmers might be of interest as a possible replacement of the traditional text book by Adams, which has little connection to reform, which I could deliver free of charge and save the students  some couple of hundred dollars. I will report the reaction from Stig when (if) it arrives.

PS2 Mikael Enelund is main responsible for the Engineering Mechanics program at Chalmers "buying" the math reform program from the Math Department and Stig Larsson. Enelund says that he relies 100% on the judgement of the Math Department selling/delivering the courses of the reform program, and then voices the widely spread conviction among non-professional mathematicians, that mathematics can only be understood by professional mathematicians, as an effect of traditional mathematics education. Enelund is thus in principle main responsible as buyer, but has translated the responsibility entirely to the math department as seller.

It is thus impossible for Enelund to ask himself how it is possible to use a fully traditional text book like Adams as basic text in a reform program with a fundamentally non-traditional scope and approach? If Enelund had only taken the reform program he would have understood that mathematics can be understood also by non-professional mathematicians and then he would have had the courage to ask the question.  But....

PS3 But why bother? Are we not discussing trivialities? Who cares about basic math eduction, really? Not professors of mathematics anyway, since they consider teaching Calculus to be a triviality better left to underpaid instructors ordered to use some traditional American text book, year after year delivering a steady income to the professors.

But basic math education at a technical university like Chalmers sets the standard for the whole education, and if the math education is antiquated so will the entire engineering education be. So math education is important but the debate is dead and the progress is zero. Or backwards, as when BodyandSoul was replaced by Adams at Chalmers in 2007.